Ja, det där var ett tag sedan nu. Vill ha så långt hår igen!

men som bilden säger, så kan jag väll få det också. Måste bara vänta lite..

Undrar bara vad jag ska göra med mitt hår nu. Det är slitet som f*n och behöver både klippa luggen och färga. Om jag ens ska ha lugg mer, och vad för färg ska jag ha? Förslag..? Någon som provat nya frizzan i smedjan?

Var skittrött på morgonen, ville bara sova. Och inte blev det ju bättre av att jag efter ett tag "kom på att det är fredag" och studsade upp, bara för att inse att det jag just kom på inte stämde.

Jaja, torsdag är ganska bra det också.

speciellt som svärföräldrarna har åkt till stugan redan.

Inlines idag!

Umeå <3Hey sister, go sister, soul sister, go sister
Flis och tess var till klubbviken igår - härligt, hade gärna följt med men jobbade ju såklart. Fast åkte inlines med älsk efter jobbet istället och det är ju inte så dumt heller.

"Nu är sommaren slut enligt ahlsell", därför är det mer jobb, fast det är på gott och ont, dagarna går ju faktiskt fortare när det inte blir dötid. Och det finns frukt!

Annars händer väll inte allt för mycket ändå, är hyfsat nöjd med tillvaron. Senare hade ju ett körkort hade ju varit nice och jobb efter detta, men man ska leva i nuet.

Igår hade hon lämnat lamporna tända i sitt rum, kläder i högar vid dörren och förstret helt öppet. Suck, men jag älskar dig i alla fall syster. Ibland.

Lånade den prickiga klänningen idag haha ;)

Nu är vi hemma från stugan. Att spendera en helg ensam med den som betyder mest är bland det bästa som finns. Det var länge sedan jag sov så bra som de här två nätterna. Bastu och bad i älven är härligt, vattnet var inte ens kallt. Bara ta det lungt framför tvn med vin. Det har varit åska och forsat ner regn nästan hela dagen igår. Mysigt.

..och FML är vad som händer mellan samtalen idag. Förutom att jag håller på att somna över bordet förstås. Fast det är det nog ingen av kunderna som märker då det ingår i mitt jobb att låta helt piggelin, allert fast jag inte är det. De brukar säga att jag nästan skräms på morgonen när jag svarar då de är så trötta. 

Ensam. Carina the coworker haar dragit till Gotland lite tidigare då hon hade komptid. Fatta att ha ett hus där..

Idag blir det stugan, själva den här gången. Skönt att bara ta det lungt, trötttrötttrött.

Grattis arvid ies.

Grattis fanny!

Skulle tro att jag blir ganska trött idag..

Hatar att förbandet ska vara så länge, lika less varje år.

De bästa:

Agnes, ja hon är ju smoking hot that girl, get you guys!

Heat rockade hårt.

Martin i all ära, mamma fick vad hon ville ;)

men KIM, kim, kiM..! har inga ord, röst som en kung den mannen.

Såg jag igår med Linnéa. Helt grym, undrar varför jag inte sett den tidigare.

När vi skulle bestämma film.

- Jag vill se en komedi [övertygande tonfall]

- Jag med [ännu mer övertygande].

Har sett så många action, skräck, thiriller osv. med anton.

- Hahah men jaa. Får aldrig se komedier med eric.

Grattis Mikaela!

Nu har jag efter många om och men läst ut ännu en bok. Anledningen till att jag valde den här boken är som så många gånger förut så enkel som att jag strök med fingret över ryggarna med namn på biblioteket och "fastnade" med fingret på en.

Var är du? av Marc Levy handlar om susan och Philip. Deras gemensamma barndom och djupa vänskap som sedan växer till kärlek när de blir äldre. Om deras olika drömmar och mål i livet som såsmåningom skiljer dem åt. Susan drivs av en längtan att hjälpa fattiga människor i orkanernas Honduras medan Philip nöjer sig med ett mer "vanligt" liv hemma i Manhattan på en reklambyrå. De träffas kanske en gång om året på en flygplats. Förutom det skriver de till varandra, i hopp om att de senare kanske ska kunna ha en gemensam framtid, om ödet vill. Trots det berättar de inte allt för varandra och utvecklas som människor i sina respektive liv. Det går allt längre mellan deras brev men de glömmer aldrig varandra och last call som bara dem vet innebörden av. Många år senare händer dock något som vänder upp och ner på båda deras tillvaro trots det långa avstånd som håller dem ifrån varandra och Philip ställs inför det löfte han gav till Susan en gång för så många år sedan. Att löftet skulle komma att betyda detta, det hade han inte en aning om då.

Bra bok. Jag ångrade på kvällarna att jag inte tagit med den hem från jobbet så jag kunde få veta vad som skulle hända tidigare än nästa morgon om jag fick tid. Levy skriver på ett ganska enkelt sätt som flyter fram över sidorna. Ändå är historien mycket mer invecklad, han skriver från olika perspektiv och blandar in deras brev i texten. Det gör att man lätt dras med av den och det blir inte tråkigt.

Det är precis en sådan typ av bok som jag brukar fastna för, där människors olika livsöden skildras på ett verklighetstroget sätt. Jag tycker att det är intressant att läsa om hur olikt en annan människas liv kan vara, jämfört med ens eget. Den handlar om ödet, om livet, kärlek och val. Helt i min smak. Ett av huvudämnena var ju också orkaner, "naturens massmördare" och naturkatastrofer facinerar mig lika mycket som det skrämmer mig.

Han kramade henne och viskade >>sköt om dig<<. Hon tryckte huvudet mot hans bröst för att få med sig lite av hans lukt, och lämna lite mer av sin egen. Hon sträckte sitt boardingkort till flygvärdinnan, kysste Philip en sista gång, andades in djupt och blåste upp kinderna för att ge honom en clowngrimas som en sista bild av henne. Hon gick ner för trappstegen till banan, sprang den väg fram som markpersonalen hade markerat, gick uppför trappan och försvann in i planet. 

http://fmylife.tumblr.com/

- No further comments are necessary.